Flygen mot äventyr!

Baruk ata adonai eloeinu er bakok

En hebreisk bön för en god resa!
Datum den 31 maj 2012 och klockan är 07:00

Jag flyger! Äntligen börjar denna fantastiska resa! Det är nu som jag skriver detta.

Igår kväll anordnade jag en kebabmiddag med drinkar för att fira min avresa och för säga farväl till några vänner som jag nu lämnar för en tid och jag vet inte när jag kommer att träffa dem igen. Det fick emellertid inte bli allt för sent firande för kl 04.00 så kommer väckarklockan att ringa. Min egen bil var inte lagad så jag var tvungen att hinna med sista bussen hem och den går alltid vid midnatt. Mina planer försköts något – som vanligt –  då min vän Elio berättade att han kunde ge mig lift hem, resultat? Jag kom hem – som alltid – men först vid kl 01.00 på natten (tre timmars sömn?).

På morgontimmarna strövade  jag mest mellan badrummet, köket och sovrummet eftersom jag hade lite svårt att sova. Troligen resfeber. Hade jag nu fått med mig allt inför resan? Jag startade datorn för en sista kontroll av e-posten och Facebook och jag försökte att sova, men jag hade för många tankar i huvudet. Vid 04:00 väckte min pappa mig och jag låtsades stretcha mig lite innan jag jag gick upp omedelbartJ

Min pappas ansikte var som “The mask” när man tittar på Cameron Diaz. Jag tror det var en överraskning för honom att jag gick upp omedelbart. “Drömmer eller är jag vaken?” Jag blev tvungen att fråga honom och nypa honom i armen. Jag var vaken. I vanliga fall måste min far väcka mig minst tre gångare eller använda mer extrema metoder så som vatten i ansiktet för att jag ska vakna. Jag gillar att sova lite väl mycket.

Jag hade en rejäl söndagsfrukost a´la påskfrukost med melon, kaffelatte, yoghurt med flingor och bröd med bredbar Nutella!

Jag planerade en mager diet. Jag valde därför en grapefruktjuice snarare än apelsinjuice, färre kalorier!

Jag öppnade och kollade i min väska typ tio gånger innan bestämmde mig för att lägga till ytterligare två böcker. En av mina vänner Davide och den andra av min guru Ricky Martin.

Jag satte resväskan i bilen, sa adjö till mina bröder som fortfarande sov innan jag slutligen gav min mamma en stor kram. Hon viskade att hon kommer attt sakna mig och jag kysste henne lugnande för att förklara att jag kommer att sakna henne också. Min far körde mig sedan till Ciampino flygplats och under resan dit pratade han om den höga elförbrukningen i vår familj. Jag nickade lojt med huvudet, men jag svor i mitt sinne och undrade varför han körde så himla långsamt. Bara 80 km / tim när motorvägen är helt utmärkt för att köra snabbare? Kanske var han rädd för att få hastighetsböter.. försökte hålla mig lugn.

Vi anlände till flygplatsen kl 06:00 och då hade jag bara 10 minuter på mig innan incheckningen stängde. Jag gav min far en stor kram när en polis kom fram för säger något om att vi hade parkerat på fel plats med bilen. Min far fick försöka ta det med polisen. Själv ignorerade jag polisen, tog mitt bagage med Bridget Jonesstil och med bestämda steg gick jag mot disken för att checka in. Ryanair. Vad kan man säga? En lång eländes kö, så jag bad de andra passagerarna om att få passera dem eftersom mitt flyg snart skulle gå. När jag satte mitt bagage på bandet för att checka in kollade klockan. Kl 06:09! En minut till och jag hade missat flyget! Värdinnan varnade mig för att jag har två kilo mer än tillåtet i vikt än så jag tog ut alla mina böcker, ett kilo mindre, det var visst ok, pust.

Jag gled in på flyggaten med Paris Beauvais passagerare som tycktes ha flygningen tio minuter innan min och jag rusade till min gate samtidigt som jag hörde att mitt namn ropades ut på högtalarna. När jag kom till planet så skyndade jag mig att skicka ett “Good bye”-SMS till mina vänner. Vi hade sedan lovat att försöka hålla kontakten via e-post och Skype (även om jag måste vara ärlig, jag har problem med Skype, men jag ska försöka att installerade det igen när jag kommer till Stockholm).

Som en god passagerare försökte jag sedan gömma min mobil för flygvärdinnan när hon kontrollerade biljetten.. jag var ju rätt så sen till planet. Jag tänkte slutligen sova under den tre timmar långa flygningen. Har du någon gång åkt med Ryanair så förstår du att det inte är möjligt. Det ska fixas och babblas om det ena och det andra, varma måltider sedan dryckesvagnar, lotterier av olika sorter och fler galna försäljningsvagnar. Jag som försökte sova!

Hur som helst. Trots Ryan Airs alla galenskaper runt mig så skrev jag detta som en reseskildring.

Oj nu landar vi visst! I Oslo, Norge.

One Comment Add yours

  1. affsc.ca scrive:

    A. Check out this site that has free release forms online.

    Let the kids make whatever they want out of the Activ-Clay.

Lascia un commento

Inserisci i tuoi dati qui sotto o clicca su un'icona per effettuare l'accesso:

Logo WordPress.com

Stai commentando usando il tuo account WordPress.com. Chiudi sessione / Modifica )

Foto Twitter

Stai commentando usando il tuo account Twitter. Chiudi sessione / Modifica )

Foto di Facebook

Stai commentando usando il tuo account Facebook. Chiudi sessione / Modifica )

Google+ photo

Stai commentando usando il tuo account Google+. Chiudi sessione / Modifica )

Connessione a %s...